Sweet Em

Torsdag!

ibland är saker svåra att förstå..

(skrivet på ett löst papper i vilorummet på mitt jobb).
Jag var idag med om en helt otrolig sak. Halleluja moment ungefär.
I det ögonblicket förändrades jag.
Det har börjat ett nytt litet barn hos oss idag. Han var jätteduktig hela dagen och sov så jättefint på sin madrass. När jag sopar i matsalen med dörren på glänt kommer hans pappa fram för att se på honom. Han får tårar i ögonen och säger "Va fin han är".
Då slog det mej. Något som jag inte riktigt tänkt på förut. Tänk att vi har hand om de största skatterna som finns. Något så otroligt värdefullt och så litet. Så oförstört. Jag får även jag tårar i ögonen denna magiska stund. Jag kunde verkligen se lyckan i pappans ögon. En obeskrivlig kärlek mellan far och son, förälder och barn.
Jag sitter i skrivande stund och blickar ut över havet av madrasser. På madrasserna; barn. små, vackra individer. Jag känner mig faktiskt stolt över att få vara en del utav deras vardag. En del utav deras små, fantastiska, sårbara liv. På dagarna är vi pedagoger deras enda trygghet. och så viktiga. det är nu deras liv formas. Deras framtid. Om något går tokigt, kan hela deras liv förändras och bli förstört! Jag kan erkänna att jag många gånger har varit för hård. De är ju trots allt bara små barn, och inte det minsta onda. Varje gång ett barn gråter gör det ont i mig, och ännu ondare att se rädsla i deras ögon. tänk då hur det ska kännas som förälder. Att lämna bort det dyrtbaraste de har i någon annans famn och lita på att inget ont ska hända. tänk vilken ångest att som barn inte ha förmåga att veta om deras föräldrar verkligen kommer tillbaka. tänk dig själv att tvingas skiljas ifrån någon du tycker om eller älskar utan att veta om ni ens kommer ses igen. tänk dig den ångesten och saknaden. likadant känns det för att barn som blir lämnat. ( en dag för ett barn borde ju kännas som en vecka gör för oss). Jag har känt det. Så många gånger har jag känt det. Jag känner det ännu.
men jag söker tröst i arbetet med barnen. De dämpar min längtan. Min längtan efter kärlek. till en man. eller någon.. Kärlek att få ha egna barn en dag. Jag tänker aldrig svika dem mer. Mina vackra, små änglar!  dock är de bara till låns om dagarna. kommer jag någonsin få uppleva den eviga lyckan, som bara ett barn kan ge?
Märkligast av allt. Pappan heter Josef!

så kommer ensamheten krypande..
Trodde jag hade upplevt kärlek. men hmm saker slutar som sagt aldrig att förvåna mig.. men visst var det kärlek allt. det var det.. synd bara att det blir som det blir ibland :/  kommer jag få uppleva det igen? lika stor kärlek som jag en gång,två gånger, kanske tre gånger , känt... jag mår skitbra nu och är väldigt nöjd att ha det som jag har det just nu.. men iiih jag vill ju kraaaamas :/ fan.. någon som vill komma å kramas?:P

Ja annars har dagen varit lite stressig..Efter jobbet mötte jag Challe på Cafe solo i solna. jag dumpade mina saker där och rusade till synsam medan kaffet svalnade haha. Hittade två snygga leopardkuddar och en tavla på Eden brevid cafeet också! sen drog vi till teatern. idag var det riktigt roligt haha. mycket närkontakt idag;) haha..
Så nu sitter jag bara här . trött . och ensam. blää:/
jag vill känna att jag lyckas inom någonting. som min syster..
hmm ska man dra från stan kanske ?? flytta någonstans. på lagom avstånd från stockholm förstås. orka med stress-sthlm. ett stressigt sthlm där de varken kan köra bil, tåg eller buss för att det som en överraskning kommer lite snö. baah. humbug:P haha.. aa eller nåt..
ja middag snart då. kanske.. fast först diska. suck. världens största berg att bestiga.

Farväl, farväl. vi komma väll snart igen..

kisses/SweetEm



uppdaterat:
blev ingen middag. förutom en knäckis. orka laga mat..

pappa ringde precis.. kul att prata lite=) han tyckte att jag skulle köpa en ny säng haha.. så han ska hänga med mig till IKEA sen. ush. jag avskyr IKEA:
jävla säng att gå sönder. men men. just my luck.
mem men..det är väll meingen att allt ska gå åt helvete.

snälla, kan du inte ens ge mej ett endaste litet tecken?

uppdaterat .igen.
och i samma ögonblick som jag skriver att jag vill ha ett tecken, så ringer telefonen.. hmm det var creepy. blir ju religös.. nu är jag snurrig i skallen. måste sova :P glaaad!! kram