Små ord om vänskap..
Härmed meddelar jag att min blogg nu är öppen för allmän beskådning;)
Jag tycker om att åka buss. att se hur alla färger far förbi. Hur de blandas i ett hav utav ljussken. Det är lite paralyserande om jag ska vara ärlig. och rogivande. Jag minns när jag var barn och brukade åka bil med mammas dåvarande kille. Hans bil var så bekväm att åka i och jag slumrade alltid till där i baksätet. Jag somnade sällan utan istället satt jag i min egna värld och försvann en stund.
Jag blickar snabbt in i fönstren utav det stora, svarta och gåttfulla. Är de lyckliga inom de fasaderna vi ser? Är det varma hem eller föreställer vi oss bara att det ser så ut, eftersom vi är så insnöade på oss själva?
Vi som bara far förbi. vi som inte vet..
Jag blundar. och jag väntar.. tills solen lyser stark på himlavalvet. Tills oändligheten lyser sådär vacker. När närvaron av omvärlden doftar likt liljor. då är jag hemma..
Och är lycka endast just ett begrepp som vi tror oss förstå ? Är gläjde att vara lycklig? är glädje att kunna skratta åt att bara se på någon man tycker om och skratta ännu mer när personen inte förstår varför man skrattar på det där sättet... Jag har iallafall upplevt det.. och det är inte skadeglädje. Det är bara en känsla som gör att man blir så glad så man måste skratta..
Idag var jag på ett utav mina favoritcafen "solo" i solna med min syster Linnea och Challe. Hur underbart är det inte att bara sitta på ett cafe med en vän eller syster och bara vara sig själv för en stund? att se dem le och bara vara närvarande. . med mina närmsta vänner känner jag mig inte tom. med dem fylls jag av ro, tillgivenhet och oändlig värme. tillslut måste dock även dessa ögonblick försvinna och man sjunker tillbaka till den hårda verkligheten. trots att ljuset var så nära för en stund. Tillsammans är vi starka!
vänskap är inte att bara prata om problem vi har. Vänskap är inte alltid att bara finnas där om ens vän behöver prata. vänskap är även att bara kunna sitta och glo på varandra. att prata om roligheter och bara vara.
Kärlek kommer och går. men vänskap består! <3
jag hörde ett roligt uttryck i en tv.serie igår. den löd": kärleken är inte blind. den är efterbliven". Hårda ord men ack så sant..
Jag tycker om att åka buss. att se hur alla färger far förbi. Hur de blandas i ett hav utav ljussken. Det är lite paralyserande om jag ska vara ärlig. och rogivande. Jag minns när jag var barn och brukade åka bil med mammas dåvarande kille. Hans bil var så bekväm att åka i och jag slumrade alltid till där i baksätet. Jag somnade sällan utan istället satt jag i min egna värld och försvann en stund.
Jag blickar snabbt in i fönstren utav det stora, svarta och gåttfulla. Är de lyckliga inom de fasaderna vi ser? Är det varma hem eller föreställer vi oss bara att det ser så ut, eftersom vi är så insnöade på oss själva?
Vi som bara far förbi. vi som inte vet..
Jag blundar. och jag väntar.. tills solen lyser stark på himlavalvet. Tills oändligheten lyser sådär vacker. När närvaron av omvärlden doftar likt liljor. då är jag hemma..
Och är lycka endast just ett begrepp som vi tror oss förstå ? Är gläjde att vara lycklig? är glädje att kunna skratta åt att bara se på någon man tycker om och skratta ännu mer när personen inte förstår varför man skrattar på det där sättet... Jag har iallafall upplevt det.. och det är inte skadeglädje. Det är bara en känsla som gör att man blir så glad så man måste skratta..
Idag var jag på ett utav mina favoritcafen "solo" i solna med min syster Linnea och Challe. Hur underbart är det inte att bara sitta på ett cafe med en vän eller syster och bara vara sig själv för en stund? att se dem le och bara vara närvarande. . med mina närmsta vänner känner jag mig inte tom. med dem fylls jag av ro, tillgivenhet och oändlig värme. tillslut måste dock även dessa ögonblick försvinna och man sjunker tillbaka till den hårda verkligheten. trots att ljuset var så nära för en stund. Tillsammans är vi starka!
vänskap är inte att bara prata om problem vi har. Vänskap är inte alltid att bara finnas där om ens vän behöver prata. vänskap är även att bara kunna sitta och glo på varandra. att prata om roligheter och bara vara.
Kärlek kommer och går. men vänskap består! <3
jag hörde ett roligt uttryck i en tv.serie igår. den löd": kärleken är inte blind. den är efterbliven". Hårda ord men ack så sant..
Kommentarer
Trackback
