tvåårsdagen som försvann
ja det skulle varit våran tvåårsdag idag:(
istället för att vakna i din, våran, säng med dina stora, starka armar omkring mej så vaknar jag ensam och jävligt kissnödig:( önskar att jag vaknat med dej .att vi log mot varandra och var lyckliga. att du pussade mej på pannan och sa:"tack min ängel". jag är så jävla dum i huvet..
men har börjat förstå att jag faktiskt förtjänar varenda dag av detta helvete..vissa personer förtjänar att må dåligt och jag är en utav dem. det är inge synd om mej . det är dej jag tänker på.. att du är sårad :/
men vissa människor förtjänar ändå en andra chans....
önskar jag visste vad du tänker. vad du vill. om du tycker om mej åtminstone lite grann fortfarande :`(
det är så läskigt för jag kände på mej redan i våras typ att det skulle hända något i somras som gjorde så att det skulle ta slut och att vi inte skulle vara med varandra på våran 2 årsdag:S och varje gång jag åkt förbi stället här jag bor med tunnelbanan har jag tänkt typ:" där kommer jag bo nån gång" :S lägenheten "fick" jag ju av ren slump.. kvinnlig intution ..eller så är jag häxa.
och jag önskar att jag skulle tro på rösten inom mej som nu säger att allt blir bra..
och jag hör din röst eka i mitt huvud :" har du lärt dig något av detta nu"? å sen håller du om mej... att det där sms.et från dej som jag väntar på ska komma.. där du frågar om jag vill bli din ängel igen. men det kommer aldrig:(
och jag förstår dej.. men åh vad jag vill ha dej bejbi :`(
vet inte riktigt vad min intution säger mej nu.. känner mej bara tom :/ har iofs en inre bild av dej på power meet. att vi ses där å blir tillsammans igen .. men det är kanske bara en drömbild:`(
folk springer omkring och är så lyckliga nu för tiden..
Blir tillsammans. gifer sig. skaffar barn.
känns konstigt när ens kompisar skaffar barn dessutom. speciellt de som man tror absolut inte vill ha barn :S
jag är glad för deras skull.absolut.. men vill också ha allt det där nångång..
fast jag kommer nog sluta som en sådan där ensam gammal kärring som bor ute i skogen med tio.tals katter och luktar kaffe och gamla kläder:P
kanske det var dumt att ta det där jobbet i mariehäll. så nära dej :/ men ändå kan jag inte låta bli att tänka att det kanske var meningen att jag skulle börja jobba där..
i slutändan så blir allt som det är tänkt sig.. att allt som sker har en mening. har bara inte riktigt kommit på vad det är.
jag är fan svår.
