hjärta
en dag på en promenad i ett varmt augustiregn. 
Kom min älskling!
Med andan i halsen springer jag.
jag blickar uppåt
och känner varmt sommarregn mot min kind.
kom världen. här är jag.
kom världen. så ska jag visa dig.
Du säger det börjar bli höst.
ty jag undrar, varför ge upp sommaren ?
än doftar gräset grönt.
än skiner solen mellan björk och tall.
har du någonsin sett en dröm, min vän?
Kom hjärtat , så förändrar vi världen.
Att sticka ut (Emelie 14 år)
Hellre få och riktiga vänner
än en massa ytliga kompisar
Hellre vara söt och unik
än en snygging i mängden
hellre bära nitar och svarta kläder
än savannbyxor och tajta toppar
hellre vara som jag
än som alla andra
Att sticka ut (tio år senare)
Hellre få och riktiga vänner
än ytliga kompisar.
hellre vara självsäker och unik
än att gå på stureplan som en i mängden
hellre åka raggarbil och lyssna på riktig musik
än att gå på diskotek och kråma sig till dunkadunka.
hellre vara som jag
än som alla andra.
Barnet
Barnet
Kritiserar du mig, så lär du mig att fördöma.
Ger du mig stryk, så lär du mig att slåss.
Hånas jag , så lär jag mig vad blyghet är.
Utsätts jag för ironi får jag dåligt samvete.
Ge mig istället uppmuntran, och jag får förtroende.
Ge mig beröm, så lär jag mitt att uppskatta.
Ge mig trygghet, och jag litar på dig.
Le mot mig, så ger jag dig ett skratt.
Var snäll mot mig, och jag ger dig vänskap.
Ta det lugnt med mig, så samarbetar jag.
Få mig att känna mig omtyckt, så känner jag kärlek här i världen.
Den som visste..
ingen morgon var så vacker
ingen morgon var så fin
som den stunden.
jag kan inte skriva
när allt känns såhär.
jag kan inte skriva
när lyckan tar överhanden.
kom änglar
kyss oss
och viska
att imorgon förändras allt.
Våren står i farstun
och tårarna är långt borta nu.
du människa av åtrå, vad gör du med mig?
vad är det som får mig
att älska dig så?
ingen morgon var så fin
som den stunden.
jag kan inte skriva
när allt känns såhär.
jag kan inte skriva
när lyckan tar överhanden.
kom änglar
kyss oss
och viska
att imorgon förändras allt.
Våren står i farstun
och tårarna är långt borta nu.
du människa av åtrå, vad gör du med mig?
vad är det som får mig
att älska dig så?
Varning för ras
Solen står högt över taken och vinden har vänt
isen har smält och det luktar som vår
Du går genom stan som om ingenting hänt
lika verklig och vardagligt snygg som igår
Kom inte för nära, du vet hur det blir
Nu har jag mitt och du ditt revir
Och du vet hur jag mår
Jag skyndar mig långsamt iväg hem till mitt
Jag måste sova på saken
Våren har vaknat, men drivor i vitt
igger kvar över taken
Det är varning för ras
Gå så försiktigt du kan
Dina ögon kan krossa min värld
som stenar mot glas
Varning för ras
Dina läppar som längtat iväg säger "Allting är bra
det tog lite kraft, men trots allt var det skönt
att det gick som det blev, att det blev som vi sa"
Jag vill säga nåt nytt, men det känns inte lönt
Du har nån i handen, jag skiter i vem
Jag ser er på håll när jag skyndar mig hem
genom vitt och grönt
För mycket mänskor på stan just idag
Här blir man ensam bland tusen
Dom har spärrat med koner kring varje fasad
Det sitter skyltar runt husen
Det är varning för ras...
Solen går ner över taken och klockorna slår
En konstig dag, med ett konstigt ljus
Jag går mitt i vägen, det luktar som vår
Det droppar av snö ifrån träd och hus
Kom inte för nära, du vet hur det går
Jag ser vart du längtar, Du ser hur jag mår
Inget vidare rus
Jag försöker få in alla ord som du sa
Men du vet hur dom smakar
Det är nånting konstigt med stan just idag
Det är nånting som knakar
Det är varning för ras
Gå så försiktigt du kan
Inga tanklösa, menlösa ord
Ingen felaktig fras
Varning för ras
/Winnerbäck
tänk att man alltid känner igen sig själv i hans låtar :)
Aldrig
Aldrig ska jag våga släppa någon nära.
Aldrig ska jag våga lämna mitt hjärta åter...
Dock väntar jag.
Jag väntar på dig
medan stjärnorna vandra
medan åren går.
Jag väntar på dig
som från ett under dyker upp
efter en lång vandring.
Över glittrande hav.
Över främmande vidder.
På dig jag väntar
På dig
som väntar lika allena som mig.
på dig
vars hjärta komma bulta igen
då ska jag släppa
dig nära
Jag vet inte hur jag ska finna dig.
Kanske jag aldrig gör det..
den käraste, käraste
kärleken
Some day...
men jag är inte bitter.
jag har det kul iallafall :S
/ sweetEm
Will I ever be happy again?!:(
kommer jag någonsin höra dej säga att jag är din ängel igen?
kommer jag nånsin få känna dej bara ligga nära och dina andetag mot min kind..?
Jag minns hur lyckliga dina ögon såg ut varje morgon när du såg att jag låg brevid dig.. hur du log på ditt speciella sätt och pussade mej på pannan..
hur du sa att du älskade mej..
Jag saknar din trygga, varma famn. jag saknar din fina kropp och din själ och ditt hjärta som tillhörde mej. Du sa att ditt hjärta var mitt föralltid om jag ville ha det.
jag minns allt så tydligt.. Alla små resor vi gjort.
Alla bråk. jag saknar t.o.m bråken vi hade..
kommer det vi hade någonsin komma tillbaka?:/
jag vill verkligen tro det..
jag förstår inte varför allt detta händer:(
Jag vet att det mesta är mitt fel.. men jag har lärt mej något nu. jag ska bli vuxen.
Jag har aldrig älskat någon så som jag älskar dej. kärleken kändes så oändig och känslorna starkare än eld..
men saker och ting blir det som det är tänkt till slut .
för ödet måste ju vara att vi skulle vara tillsammans.. det kändes så rätt. och detta som händer känns så konstigt och fel
:(
allt var så perfekt. så rätt. sättet vi möttes på. rätt i tiden. allting..
så efter detta vet jag inte om jag tror på ödet längre :/
vi sliter bara sönder varandra...
jag älskar dej för det vi hade innan men avskyr läget som det är nu:(
slits åt två olika håll..
men ändå vill jag inte sluta hoppas..
jag slutar aldrig älska dej..
kommer jag nånsin få känna dej bara ligga nära och dina andetag mot min kind..?
Jag minns hur lyckliga dina ögon såg ut varje morgon när du såg att jag låg brevid dig.. hur du log på ditt speciella sätt och pussade mej på pannan..
hur du sa att du älskade mej..
Jag saknar din trygga, varma famn. jag saknar din fina kropp och din själ och ditt hjärta som tillhörde mej. Du sa att ditt hjärta var mitt föralltid om jag ville ha det.
jag minns allt så tydligt.. Alla små resor vi gjort.
Alla bråk. jag saknar t.o.m bråken vi hade..
kommer det vi hade någonsin komma tillbaka?:/
jag vill verkligen tro det..
jag förstår inte varför allt detta händer:(
Jag vet att det mesta är mitt fel.. men jag har lärt mej något nu. jag ska bli vuxen.
Jag har aldrig älskat någon så som jag älskar dej. kärleken kändes så oändig och känslorna starkare än eld..
men saker och ting blir det som det är tänkt till slut .
för ödet måste ju vara att vi skulle vara tillsammans.. det kändes så rätt. och detta som händer känns så konstigt och fel
:(
allt var så perfekt. så rätt. sättet vi möttes på. rätt i tiden. allting..
så efter detta vet jag inte om jag tror på ödet längre :/
vi sliter bara sönder varandra...
jag älskar dej för det vi hade innan men avskyr läget som det är nu:(
slits åt två olika håll..
men ändå vill jag inte sluta hoppas..
jag slutar aldrig älska dej..
Det var en gång...
det var en gång en pojke
med en charm som få
men ögon så magnifika
nånting tyngde honom
ingen såg
ingen visste
det var en gång en flicka
med ett bröst fyllt av tro
med en själ så full av liv
men ingen såg
ingen visste
en dag möttes de två
deras hjärtan smälte samman
och kärleken blev oändlig
Hon var hans ängel
han var hennes starka riddare.
De sökte tröst i varandra
och fann trygghet.
De tjämpade för allt vad de trodde på
alla gånger som de gråtit
alla gånger som de hållt om varandra
och sagt att allt blir bra.
En pojke med en famn så varm.
En flicka med en kropp så kärleksfull.
sedan hände något..
Deras liv slogs i spillror.
Hon skriker men ingen hör
Han sitter ensam och förbannar livet.
Det finns en flicka
med ett bröst fyllt av ångest
och en själ fylld av förvivlan
Det finns en pojke
som ej längre ser
en pojke så förstörd.
Deras ögon ler inte mer.
Flickan väntar.
ty hoppet ej ännu lämnat bröstet.
och pojken , vad gör han
i sin ensamet?
vad ska hända sen?
ingen av dem vet...
med en charm som få
men ögon så magnifika
nånting tyngde honom
ingen såg
ingen visste
det var en gång en flicka
med ett bröst fyllt av tro
med en själ så full av liv
men ingen såg
ingen visste
en dag möttes de två
deras hjärtan smälte samman
och kärleken blev oändlig
Hon var hans ängel
han var hennes starka riddare.
De sökte tröst i varandra
och fann trygghet.
De tjämpade för allt vad de trodde på
alla gånger som de gråtit
alla gånger som de hållt om varandra
och sagt att allt blir bra.
En pojke med en famn så varm.
En flicka med en kropp så kärleksfull.
sedan hände något..
Deras liv slogs i spillror.
Hon skriker men ingen hör
Han sitter ensam och förbannar livet.
Det finns en flicka
med ett bröst fyllt av ångest
och en själ fylld av förvivlan
Det finns en pojke
som ej längre ser
en pojke så förstörd.
Deras ögon ler inte mer.
Flickan väntar.
ty hoppet ej ännu lämnat bröstet.
och pojken , vad gör han
i sin ensamet?
vad ska hända sen?
ingen av dem vet...
sjukt bra låt
| Denna låt påminner mej sjukt mycket och mickes och mitt liv tillsammans hitills :S enda från att vi träffades. jag minns att du gick i dina arbetsskor på våran första dejt där i slutet av september.. hur vi matade duvorna vid 7-eleven. hur du kallade mej för din ängel.. och allt annat i texten som påminner mej.. hoppas så otroligt mycket att det fortsätter som låten! jag slutar aldrig älska dej..vad du än tror. Titel Kom Artist Lars Winnerbäck Textförfattare Lars Winnerbäck Musik Lars Winnerbäck Producent Lars Winnerbäck Förlag Madhouse/BMG Publishing Scandinavia År 1999 Info(winnerbäcks egna ord): Till besserwissrar som lägger sig i andras fel och brister vill jag bara säga: Gå ni hem och måla fan på era egna väggar istället! Det är väl det enda jag har att tillägga till den här texten. Låttext Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst men den är aldrig riktigt lika grym och svartvit som man tror Jag vet att du sa fel, och hela stan vet om den känns det som Du gick för långt och du är alltid deras fnask. Jag säger Kom Allt är förlåtet, dom snackar bara strunt Dom har väl redan glömt hur kul det kan va att tumla runt Din byst är full med rock`n´roll och håret lyser blont Det vore orättvist om någon skulle döma dig för sånt Vi går ut och strör små smulor till fåglarna på marken Vissa dagar är man ett med alla mänskorna i parken Du min ängel, här i livet får man sota för all skit som man har tyckt Det gör dig matt, det gör dig arg, det gör dig nertryckt i två alldeles för grova skor, din mun ångar av rök Vi går hem, du kan väl ruttna på en stol i mitt kök Jag säger KOM Kom, så ruttnar vi ihop på alla veta-bättre-typer som ska säga hur man gör För har man nån gång grävt en grop åt alla veta-bättre-typer får man jävlar ligga i och skämmas tills man dör Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och Du vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan Men nu är allt för sent, nu är det gjort, nu är du dömd Du gick för långt och du är alltid deras fnask, och han är glömd Men låt dom älta, dividera om vikten i det där Här får man aldrig göra fel, här får man aldrig göra om Jag säger KOM Kom så ruttnar vi ihop... Du går nedtryckt i två alldeles för grova skor, det börjar visst bli höst och den är lika spottad på som begagnade bröst Det blåser på, nu faller löv, det börjar om Jag säger Kom, här är livet, här är världen vi ska leva i Vi, och alla duvorna på marken, alla fåglarna i skogen Alla mänskorna i parken, alla herrarna på krogen Här finns ingen som kan döma, här finns ingen mera lärd om ditt liv, om din stad, om ditt land, om din värld Det kommer alltid tillbaks, med veta-bättre-direktiv Till en värld, till ett land, till en stad, till ett liv Några smulor till duvorna, min vän sen går vi hem | ||||
Av mig
Jag minns allt.
Jag minns allt så väl.
Hur världen var vår.
Hur kärleken var oändlig.
Du sa jag var din ängel.
Jag kan höra dina viskningar
bland träden.
Du kysste mig så fint på pannan.
Jag kan inte få dig ur mina tankar.
Du höll dina armar omkring mig.
och berörde min själ med dina bara händer.
Du kommer till mig om natten ibland.
Håller om mig och säger att allt blir bra.
Det ger mig hopp och tro.
I drömmarna är jag hos dig igen.
I verkligheten kväver jag skriken
med mina tårar.
Väggarna rasar
och jag undrar vad som händer.
Jag sluter mina ådror och väntar.
Väntar på dina sinnen.
Stort är mörkret nu.
Jag bryts samman
av skam och förtvivlan.
mitt hjärta det blöder
utan dig.
Jag visste inte.....
Min hals kippar efter luft
av saknaden.
Jag vill inte se våra liv
slås i spillror.
Vi har minnena kvar.
kan inte skingra dem
kan inte glömma det vi har.
Allt som vi sa...
Någonting lämnade du kvar.
kärlek så varm.....
Jag minns allt så väl.
Hur världen var vår.
Hur kärleken var oändlig.
Du sa jag var din ängel.
Jag kan höra dina viskningar
bland träden.
Du kysste mig så fint på pannan.
Jag kan inte få dig ur mina tankar.
Du höll dina armar omkring mig.
och berörde min själ med dina bara händer.
Du kommer till mig om natten ibland.
Håller om mig och säger att allt blir bra.
Det ger mig hopp och tro.
I drömmarna är jag hos dig igen.
I verkligheten kväver jag skriken
med mina tårar.
Väggarna rasar
och jag undrar vad som händer.
Jag sluter mina ådror och väntar.
Väntar på dina sinnen.
Stort är mörkret nu.
Jag bryts samman
av skam och förtvivlan.
mitt hjärta det blöder
utan dig.
Jag visste inte.....
Min hals kippar efter luft
av saknaden.
Jag vill inte se våra liv
slås i spillror.
Vi har minnena kvar.
kan inte skingra dem
kan inte glömma det vi har.
Allt som vi sa...
Någonting lämnade du kvar.
kärlek så varm.....
Fjärdlång,min plats på jorden!
När jag inte längre ser
För mig då till havet.
När jag inte längre hör
låt mig då känna de varma klipporna emot min hy.
När jag inte längre känner
berätta då för mig
om den där gången
när månen lyste röd.
Om skogarna
där blåbären smakar sötare
än någonting annat i hela världen.
Där världen stannar till ett ögonblick.
När jag inte längre talar
Låt mig då minnas
brunbrända sommarben
och is av kristall.
När jag slutat andas
sprid då min aska
rakt ut i evigheten
Där jag tog mina första steg
där vill jag springa fri över bergen.
Där jag levde min första vinter
där vill jag gråta mina sista tårar.
Ty det var där jag lärde mig leva.
Ty där vill jag dö.
Djupt i mitt hjärta du lever.
Fjärdlång. min plats på jorden!
i söndags åkte jag till Fjärdlång och kom hem ikväll. Hade glömt hur mycket jag älskar stället. Jag hade glömt hur mycket jag längtat dit. det var riktigt jobbigt att åka hem. jag ville inte det:( ville vara kvar hos pappsen.. På stället där jag är född. Där jag tog mina första steg. det var så skönt att vara där. att bara vara..
men men.. man måste väll tillbaka till verkligheten.
pappa ser föresten på mej att jag inte mår riktigt bra och då blir jag ännu mer ledsen när han ska behöva se mej så. min älskade,snälla pappa...
och min syster. Linnea. du är underbar verkligen. skulle inte kunna leva utan dej. inte en minut,. När ditt ljus släkts kommer jag att sluta andas gumman. försvinn aldrig ifrån mej gummsan.. vi ska dö sida vid sida på fjärdlång när vi är gamla och skruttiga.visst?
skrev en liten dikt om Fjärdlång:) inte så bra kanske. men fick lite känslor ur mig iaf..
har haft det jättemysigt där ute.badat och solat och ätit jättegod mat. och jag fick träffa kissekatterna också:D hihi.
Nu ska jag snart sova. det är en dag imorron också.
ska övninsköra imorrn föresten.
puss hej
Till min kärlek
förlåt..
förlåt att jag är emelie..jag vill vara en bra emelie.hela tiden..
förlåt att jag är den jag är ibland.
men jag har bättrat mej. visst?
du är så vacker. vet du det? dina ögon. det finns i dina ögon.
du är så levande.men jag ser en rädd pojke i dej ibland..
jag ska skydda dej nu.. du är min nu och jag ger dej all kärlek du behöver.
dagen är ung fortfarande.
jag känner dej. jag känner dej så väl..
så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten.
jag älskar när du kysser mej på pannan.
jag älskar när du säger åt mej att lugna ner mej och bara finnas.
jag älskar att vara älskad av dej.
jag trodde jag hade förlorat dej .
jag trodde att jag hade slutat andas. att mörket verkligen var här.
förlåt. jag ska sluta nu..
förlåt för all smärta.
det måste verkligen göra ont.
alla gånger du tagit tag i mej. skakat om mej. lugnat mej.
du ville bara väl. du ville mej inte illa trots allt.
alla gånger du velat trösta, och jag bara stött bort.
alla gånger du hållt om mej och bett mej att bara känna värmen.
jag har äntligen förstått. jag förstår nu.
för jag vill verkligen ha dej.
åh vad jag vill ha dej.
håll om mej snälla.
krama bort mina tårar.
det är bara du. i hela mitt hjärta.
alla gånger du sakta lagt dej bredvid mig när jag somnat,viskat fina ord.
pussat mig försiktigt,och viskat att du älskar mig.
det är något onaturligt över dej. något heligt.
tack för att du tjämpar.
tack för att du inte ger upp.
och tack för att du inte tillåter mej att fly.
jag delar din smärta. din förtvivlan. och framförallt din glädje.
jag har sett dej le. bara på det där sättet du kan.
jag har sett dina tårar.
det gör så ont att se dej så..
tack för att du inte vänder dig bort. tack för att du låter mej se..
jag finns hos dej... // Din ängel
jag önskar att jag kan förklara.
dessa ord är inte tillräckliga.
förlåt att jag är emelie..jag vill vara en bra emelie.hela tiden..
förlåt att jag är den jag är ibland.
men jag har bättrat mej. visst?
du är så vacker. vet du det? dina ögon. det finns i dina ögon.
du är så levande.men jag ser en rädd pojke i dej ibland..
jag ska skydda dej nu.. du är min nu och jag ger dej all kärlek du behöver.
dagen är ung fortfarande.
jag känner dej. jag känner dej så väl..
så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten.
jag älskar när du kysser mej på pannan.
jag älskar när du säger åt mej att lugna ner mej och bara finnas.
jag älskar att vara älskad av dej.
jag trodde jag hade förlorat dej .
jag trodde att jag hade slutat andas. att mörket verkligen var här.
förlåt. jag ska sluta nu..
förlåt för all smärta.
det måste verkligen göra ont.
alla gånger du tagit tag i mej. skakat om mej. lugnat mej.
du ville bara väl. du ville mej inte illa trots allt.
alla gånger du velat trösta, och jag bara stött bort.
alla gånger du hållt om mej och bett mej att bara känna värmen.
jag har äntligen förstått. jag förstår nu.
för jag vill verkligen ha dej.
åh vad jag vill ha dej.
håll om mej snälla.
krama bort mina tårar.
det är bara du. i hela mitt hjärta.
alla gånger du sakta lagt dej bredvid mig när jag somnat,viskat fina ord.
pussat mig försiktigt,och viskat att du älskar mig.
det är något onaturligt över dej. något heligt.
tack för att du tjämpar.
tack för att du inte ger upp.
och tack för att du inte tillåter mej att fly.
jag delar din smärta. din förtvivlan. och framförallt din glädje.
jag har sett dej le. bara på det där sättet du kan.
jag har sett dina tårar.
det gör så ont att se dej så..
tack för att du inte vänder dig bort. tack för att du låter mej se..
jag finns hos dej... // Din ängel
jag önskar att jag kan förklara.
dessa ord är inte tillräckliga.
kärlek
när livet vänder
när jag hittat dit jag söker
då ska jag le igen
så länge musiken spelar
är jag lycklig
så länge du lyssnar
är jag din
jag är din nu.
jag visste det från början.
när du famnade om mej, då förändrades jag.
vad kan det vara, denna kärlek?
kärlek så stor.
Tack micke. du är en ängel <3
det är konstigt. livet. vi lever i tron om att saker ska ordna sig. att saker blir som de blir. att vi styrs av ödet. vi människor är så upptagna med oss själva. vi ser inget annat än våra egna liv. vilket är ganska uppenbart. nää nu tappade jag tråden.. tänkte iallafall berätta att jag läser en så otroligt hemsk bok för tillfället . "den som vässar vargars tänder". så otäck så jag nästan mår illa.. den handlar om sexuallitet, besatthet, svek och hämd. att vara annorlunda. kränkningar som du inte ens skulle kunna tänka dig existerar. om sjuka människor som kan förvandla en annan människa så pass mycket så att hon aldrig mer blir sig själv igen. om hat och kärlek. annorlunda kärlek. smärtsam kärlek.kvinnohat och psykisk barnmisshandel.. läs boken.ni kanske lär er att livet inte är perfekt, men att ta vara på det man har. att det finns sjuka människor i världen. människor som man kan tro förtjänar att bli dåligt behandlade,men som egentligen inte gör det. om missanpassning och misstro. att leva i ständig skräck eller ensamhet. kanske är det så att de som lever i ensamhet lever i skräck?? de är rädda för omgivningen.för sig själva. att de ska skada någon. eller är rädda för att bli skadade. jag börjar förstå nu. förstå de människorna.. jag förstår andra bättre än vad jag förstår mej på mej själv. jag är ett enda stort mysterium. jag vet knappt varför jag skriver det jag skriver.. det enda jag vet att jag har så mycket kärlek att ge. jo kanske är det sant som det sägs, att vi har en skyddsängel...och är det sant att vi inte föds onda? att ondska är något som växer beroende på hur vi upplever livet och speciellt våran barndom? jag skulle tro det. vad är då lycka? Lycka är det bara vi , var och en, som kan känna. uppleva. vi vet inte vad riktig lycka är,föränn vi upplevt det. på våra egna sätt.
när jag hittat dit jag söker
då ska jag le igen
så länge musiken spelar
är jag lycklig
så länge du lyssnar
är jag din
jag är din nu.
jag visste det från början.
när du famnade om mej, då förändrades jag.
vad kan det vara, denna kärlek?
kärlek så stor.
Tack micke. du är en ängel <3
det är konstigt. livet. vi lever i tron om att saker ska ordna sig. att saker blir som de blir. att vi styrs av ödet. vi människor är så upptagna med oss själva. vi ser inget annat än våra egna liv. vilket är ganska uppenbart. nää nu tappade jag tråden.. tänkte iallafall berätta att jag läser en så otroligt hemsk bok för tillfället . "den som vässar vargars tänder". så otäck så jag nästan mår illa.. den handlar om sexuallitet, besatthet, svek och hämd. att vara annorlunda. kränkningar som du inte ens skulle kunna tänka dig existerar. om sjuka människor som kan förvandla en annan människa så pass mycket så att hon aldrig mer blir sig själv igen. om hat och kärlek. annorlunda kärlek. smärtsam kärlek.kvinnohat och psykisk barnmisshandel.. läs boken.ni kanske lär er att livet inte är perfekt, men att ta vara på det man har. att det finns sjuka människor i världen. människor som man kan tro förtjänar att bli dåligt behandlade,men som egentligen inte gör det. om missanpassning och misstro. att leva i ständig skräck eller ensamhet. kanske är det så att de som lever i ensamhet lever i skräck?? de är rädda för omgivningen.för sig själva. att de ska skada någon. eller är rädda för att bli skadade. jag börjar förstå nu. förstå de människorna.. jag förstår andra bättre än vad jag förstår mej på mej själv. jag är ett enda stort mysterium. jag vet knappt varför jag skriver det jag skriver.. det enda jag vet att jag har så mycket kärlek att ge. jo kanske är det sant som det sägs, att vi har en skyddsängel...och är det sant att vi inte föds onda? att ondska är något som växer beroende på hur vi upplever livet och speciellt våran barndom? jag skulle tro det. vad är då lycka? Lycka är det bara vi , var och en, som kan känna. uppleva. vi vet inte vad riktig lycka är,föränn vi upplevt det. på våra egna sätt.
färger
svart
blodrött
grått
och kanske lite rosa också
ett hav av magiska under
ett hav av skratt och gråt
res mej upp
blodrött
grått
och kanske lite rosa också
ett hav av magiska under
ett hav av skratt och gråt
res mej upp
Kärlek
Dikt
jag vaknar utan dej, denna morgon.
Doften av kärlek, ligger kvar.
Kärlek, som aldrig försvinner.
jag blundar, och där finns du.
Varenda sång på radion, handlar om oss.
Varenda leende jag ler, ler jag för dej.
Ingen kan göra mej så lycklig, så som du.
Från det där ögonblicket, visste jag.
Jag kan se det i våra ögon.
När kärleken blir så stor, som den någonsin kan bli,
släpper jag aldrig taget.
När gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut,
känns känslorna äkta , denna gång.
jag öppnar mina ögon, och här finns du.
jag förlorar dig aldrig.
jag vaknar utan dej, denna morgon.
Doften av kärlek, ligger kvar.
Kärlek, som aldrig försvinner.
jag blundar, och där finns du.
Varenda sång på radion, handlar om oss.
Varenda leende jag ler, ler jag för dej.
Ingen kan göra mej så lycklig, så som du.
Från det där ögonblicket, visste jag.
Jag kan se det i våra ögon.
När kärleken blir så stor, som den någonsin kan bli,
släpper jag aldrig taget.
När gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut,
känns känslorna äkta , denna gång.
jag öppnar mina ögon, och här finns du.
jag förlorar dig aldrig.
Höst
Jag kan inte låta bli att tycka om hösten,trots kylan och mörkret. Tända ljus är så fint. och alla vackra färger i naturen. Jag tänker nog faktiskt börja fota lite mer på naturen åså. det sa jag iofs för ett år sedan också. men nu ska jag försöka få det gjort. Jag har så mycket att göra hela tiden bara.
